Vad hände egentligen?
Det har varit lite födelsedags firande här nere. Först en kollega på företaget som hjälper till och sedan en kollega i teamet. Den första gav mig huvudvärk och den andra muskelvärk men det var roligt att vara med på båda.
Den senare innebar att åka till motsvarande Heron City men naturlitvis lite annorlunda. Det är en anläggning med bowling, cart, lazer-sjut-mig-så-skjuter-jag-dig, ishockeyrink, resturanger samt barer. Efter två bowling (tumskada), två cart tävlingar (armmusklerna) och två lazer omgångar (lårmusklerna) gjorde det ingenting at utekvällen på kvällen uteblev (det var ju söndag också). Nu två dagar efteråt tycker jag för en gångs skull att nedförsbackarna är de jobbiga backarna (även om det är samma backe).
Efter söndagens besök i Kiev yttre regioner landade jag kollegan (besök från Sverige) på tunnelbanestationen mitt i Kiev och beslöt att gå hem. Utan egentlig brådska gick vi i ganska lungt tempo och snackade. Några meter framför oss tappade en kille inplastade sedlar från bakfickan. Inplastningen hade en gummisnodd runt sig. Min kollega ropade snabbt till och mannen som tappade sedlarna vände sig om och insåg att han hade tappat någotning värdefullt. Han blev så glad över att vi sagt till så han skakade hand med oss och även en annan kille som stått bredvid och sett det hela.
Efter 500 meter stannar han upp och vi ser att han känner efter i sina fickor så där som man gör när man letar efter någonting man inte längre har kvar. Han vänder sig om och frågar om vi möjligtvis såg ett till likadant plastpaket eftersom han tydligen hade två sedelbuntar.
Då, på 1 sekund, kommer den fram en annan kille som genast visar en bricka (antagligen polisen) och frågar vad som står på. Mannan med de inplastade sedlarna förklarar att han tappade sedlar och fick tillbaka dom men fortfarande saknar en bunt. Han poängterar också att han hade stämplat alla sedlarna - och visar detta. Jag vill minnas ett det var dollar i plastfickan. Polismannen frågar om han får titta i våra plånböcker (som efter dagen var rätt tomma) och vi alla visar vad vi har i dom. plånboksmannen frågar till och med min kollega om han har andra sedlar på sig, euro eller dollar, men som han naturligtvis inte har.
Först imponerad över att det fanns en polisman så nära och som så snabbt såg att någonting hände. Senare undrar jag om det inte var någonting annat som hände. Det hela för min del resulterade i att jag för någon jag inte känner visade vad jag har i plånboken.
Vad hände egentligen?
Den senare innebar att åka till motsvarande Heron City men naturlitvis lite annorlunda. Det är en anläggning med bowling, cart, lazer-sjut-mig-så-skjuter-jag-dig, ishockeyrink, resturanger samt barer. Efter två bowling (tumskada), två cart tävlingar (armmusklerna) och två lazer omgångar (lårmusklerna) gjorde det ingenting at utekvällen på kvällen uteblev (det var ju söndag också). Nu två dagar efteråt tycker jag för en gångs skull att nedförsbackarna är de jobbiga backarna (även om det är samma backe).
Efter söndagens besök i Kiev yttre regioner landade jag kollegan (besök från Sverige) på tunnelbanestationen mitt i Kiev och beslöt att gå hem. Utan egentlig brådska gick vi i ganska lungt tempo och snackade. Några meter framför oss tappade en kille inplastade sedlar från bakfickan. Inplastningen hade en gummisnodd runt sig. Min kollega ropade snabbt till och mannen som tappade sedlarna vände sig om och insåg att han hade tappat någotning värdefullt. Han blev så glad över att vi sagt till så han skakade hand med oss och även en annan kille som stått bredvid och sett det hela.
Efter 500 meter stannar han upp och vi ser att han känner efter i sina fickor så där som man gör när man letar efter någonting man inte längre har kvar. Han vänder sig om och frågar om vi möjligtvis såg ett till likadant plastpaket eftersom han tydligen hade två sedelbuntar.
Då, på 1 sekund, kommer den fram en annan kille som genast visar en bricka (antagligen polisen) och frågar vad som står på. Mannan med de inplastade sedlarna förklarar att han tappade sedlar och fick tillbaka dom men fortfarande saknar en bunt. Han poängterar också att han hade stämplat alla sedlarna - och visar detta. Jag vill minnas ett det var dollar i plastfickan. Polismannen frågar om han får titta i våra plånböcker (som efter dagen var rätt tomma) och vi alla visar vad vi har i dom. plånboksmannen frågar till och med min kollega om han har andra sedlar på sig, euro eller dollar, men som han naturligtvis inte har.
Först imponerad över att det fanns en polisman så nära och som så snabbt såg att någonting hände. Senare undrar jag om det inte var någonting annat som hände. Det hela för min del resulterade i att jag för någon jag inte känner visade vad jag har i plånboken.
Vad hände egentligen?
Kommentarer
Postat av: Sara
hmm jag tror ni blev lurade... tur för er att era börsar var sååå tomma!!! Haha ibland är de bra att handla på krita niklas... kram
Postat av: Паер
En klassisk "turist-blåsning". Han med brickan kan kanske till och med ha varit en riktig polis som var med på spelet.
Tur, sa Bull.
/Паер
Postat av: TreUdd
Jo, visst känns det som ett försök. Jag kommer att hålla ögonen öppna efter dessa filurer och ser jag dom kommer jag sätta mig ner och kolla. Rapport kommer om detta i så fall.
Trackback
