TreUdd

Knasigt är ordet.

Som planerat for vi med hyrbilen till Kherson för att därefter hitta vidare till Gammalsvenskbyn. Vi hade inte tagit kontakt med någon där innan vi åkte så vi visste egentligen inte vad vi skulle se när vi kom fram. Tänk om alla hade semester.

Vägarna blev mindre och mindre och byn innan Gammalsvenskbyn hade inte vägar värda namnet. Nu måste jag ändå säga att vägarna varit bättre än vad alla varnat för inför denna resa. Ett tag lät det som om man var tvungen att köra bandvagn för att nå fram.
Sen stod den där... skylten som v'älkomnar oss med orden 'VÄLKOMMEN TILL BYN ZMIJIVKA'  och skölden med tre kronor i. Det var lite speciellt och detta hade jag kunnat vara nöjd med. 

Vi åkte runt i staden och försökte fråga en dam om hon visste var den Svenska kyrkan fanns. Jag tänkte att det är väl en bra fras att börja med. Hon svarade något och jag väntade vidare ett tag på fortsättningen innan jag förstod att hon helt vände mig ryggen.
Men skam den som ger sig så efter lite mer åkande stannade vi och frågade några 'kufar' som satt vid en bil och snackade. Dom förstod att vi var från Sverige och frågade något på tyska om Anna och jag nickade medhållande eftersom jag läst att en av 'svenskorna' heter Anna. Han pekade på några hus längre ner på gatan och följde med oss till där Anna Sigalet bor. 
Vi kom tydligen och störde mitt i sovstuden men innan vi hann tänka att vi får nog åka runt i staden och lära oss själva så kom den äldre damen ut ur sitt hus och välkomnar oss... på svenska.

Anna är en pigg dam med huvudet på skaft och fantastisk svenska. Lite utanför det normala kändes det att mitt bland höns, tuppar och skällande hundar prata svenska med en ättling till de som lämnade Sverige under sjuttonhundratalets slut. Det jag inte visste då var att Anna föddes i Sverige 1931 innan några av 'tillbakavandrarna' åkte tillbaka till Ukraina efter påhittade historier om att allt blivit så himla bra.

Anna ska bara klä upp sig så visar hon oss gärna Svensk-Ukrainska kyrkan som är byggd på samma plats och med sten från den ursprungliga Svenska kyrkan. 

Det är svårt att få med allt som hände denna dag men det var så här det började och vi skulle under dagen ha besökt kyrkan och sedan efter det besöka ålderdomshemmet där vi också fick träffa Melitta och Lilli som nog inte ville släppa taget om oss.

Många historier fick vi i oss under dagen och även om 'släktskapet' till sverige är den egentliga orsaken till vårat besök så finns det nog med historier under krigstiden, Stalintiden och tiden efter Stalin för att fylla en bok eller två.

Bra att veta är att man på Gotland i Roma kyrka 'firar' Svenskbydagen den 1 augusti.

Knasigt var ordet.